RSK milstolpar

RSK databasen påbörjades redan på 40-talet.

40-TALET

AVTAL OM BOLAG OCH KATALOG – REGISTRERING 1946

I november 1945 tecknade trettiotalet rörgrossister avtal om att bilda ett aktiebolag kallat Rörbranschens Standard-Katalog, R.S.K., att sköta utgivningen av en gemensam produktkatalog med lösbladsystem. Enligt avtalet var det meningen att göra ett verk med tre delar, nämligen rör, värme och sanitet, omfattande ca 300 sidor vardera. Upplagan beräknades till 20 tusen ex och till en kostnad om ungefär 650 tusen kr ”med hänsyn tagen till aktieägarnas kostnadsfria medverkan enligt avtalet men utan hänsyn tagen till de bidrag från fabrikanter som böra kunna påräknas.” Bolaget skulle enligt avtalet överta en förutvarande sammanslutnings – R.S.K. – arbetsmaterial mm för 3000 kr.

Den 3 april 1946 registrerades aktiebolaget med firman Förlagsaktiebolaget Rörbranschens Standard-Katalog (RSK). Bevekelsegrunden var att slippa ge ut kostsamma egna produktkataloger och att samtidigt förenkla för användarna som ju mötte en flora av kataloger med i huvudsak samma sortiment och information. Det här ledde naturligtvis också till en nödvändig gemensam identifikation av produkterna, RSK-koden.

50-TALET

FÖRSTA KATALOGEN KOMMER – FYR- OCH FEMSIFFRIG KOD

Bolaget hade sitt säte i Stockholm men fick sitt kontor i Göteborg. Efter organisering av arbetet, med bla de viktiga produktutskotten, och omfattande förberedelser kom den första delen av en stor katalog ut 1950. Sedan den andra delen också kommit ut ett tag senare gjordes en fickkatalog som var en förminskning av den stora katalogen. I första delen hade sortimentet en fyrsiffrig kod medan andra delen fick en femsiffrig.

60-TALET

SJUSIFFRIG RSK-KOD KLASSIFICERAR OCH IDENTIFIERAR

Under sextiotalet utreddes frågan om en ny varukod som bättre kunde möta den moderna datoriseringen och kraven på en ändamålsenlig, uniform kod. Vi fick så den sjusiffriga koden, som var både klassificerande och identifierande. Katalogsortimentet indelades i varugrupper efter BSAB och betecknades med ett eller flera tresiffriga nummer som var sökkod. Detta var de tre första siffrorna i numret. Den 4:e, 5:e och 6:e siffran var ett tresiffrigt löpnummer, som inom sökkoden angav viss artikel och dess varianter. Den 7:e siffran blev checksiffra. Dessutom fanns femsiffriga typnummer i syfte att förenkla kommunikationen och dessa placerades i tabellhuvuden eller ovanför varukodskolumnen.

70-TALET

NY KATALOG MED DE NYA RSK-NUMREN – RSK TILL STOCKHOLM

Efter ett krävande och noggrant förändringsarbete kom i mitten av sjuttiotalet ”äntligen” den nya lösbladskatalogen med de nya sjusiffriga RSK-numren ut på marknaden.

1973 föreslår Rörgrossistföreningens sekretariat att RSK borde flyttas till Stockholm vid lämpligt tillfälle och samordnas med Föreningsverksamheten. Efter en utredning av Lars Fosselius 1975 flyttas RSK till Stockholm och Föreningens sekretariat året därpå. Bolaget blir då också Föreningens servicebolag. Föreningen övertar intressenternas aktier. Samordning sker också på sätt att Styrelse och VD samt Arbetsutskottet och Produktutskotten blir gemensamma för Föreningen och RSK.

I och med denna lösning kom alltså RSK att omfatta såväl Föreningens serviceområden som utgivningen av den Gemensamma Grundprisboken med indexar som höll på tom 1988.

80-TALET

RSK-BASEN DATORISERAS – LOGISTIKDATA – BUNDEN KATALOG

1984 datoriserades RSK-basen med Nummerbank, Kataloginformationer och Bildmaterial.

Mönstret med två stora katalogdelar och en förminskning av dessa i en fickkatalog fortsatte ända fram till 1985 då de båda katalogdelarna kom ut i bunden form och den sista fickkatalogen producerades. I och med detta upphörde också abonnemangsordningen.

Vid mitten på åttiotalet bestämdes att alla VVS-varor skulle kunna få RSK-nummer direkt hos Nummerbanken förutsatt att standarder och normer möttes. Tidigare rådde striktare regler i nummertilldelningen och produktutskotten var inblandade i densamma.

Som i de flesta system med klassificering uppstod på vissa produktavsnitt under hand brist på logiska placeringsmöjligheter. Varukodens checksiffra slopades nu och därmed nästa tiofaldigades Nummerbankens kapacitet. Numren övergick till att bli enbart identifierande. Vid nummeruttag idag sker dock placeringen fortsatt logiskt så långt det går. Flikarna med dess rubriker och underrubriker utgör dock en klassificering som möjliggör tillfredssställande sortering och sökning.

Vid den här tiden började också inregistreringen av Logistikdata i samband med nummeruttag. Logistikdata tillkom för att hjälpa medlemmarna med spörsmål rörande varutransporter in och ut samt lagerdisponeringen. En registerhållningsavgift av engångskaraktär infördes nu för varje uttaget RSK-nummer.

1988/89 deltog RSK i branschens första CD-ROM-projekt såsom huvudintressent. Bland de övriga aktörer fanns VVS-Fabrikanternas Råd. Rörfirmornas Riksförbund var också med och presenterade på skivan sin då gemensamma cirkaprislista. Testskivan och studien gav viktigt material om strukturer och nivåer samt om användarnas önskemål och sätt att arbeta.

90-TALET

RSK STILL GOING STRONG! – KATALOG I TRE DELAR – WATERGATE

Sedan 1993 utkommer RSK-katalogen i tre delar och dessa förnyas per del efter frekvensen av förändringar i tekniker och design. Därmed kan ”färskvarubehovet” tillfredsställas bättre. Senaste utgåvan är RSK 96 – Sanitet & Rostfritt. Katalogverkets tre delar omfattar idag över 40 tusen artiklar, 5000 bilder och ca 1300 sidor. Katalogerna har flikstansning två register, alfabetiskt och RSK-nummerregister, för snabb sökning och säkert produktval.

Det sk E-nummermålet avslutades i Högsta Domstolen sommaren 1995 och utslaget visar att E-nummer och E-nummerbanken hos Sveriges Elgrossisters Förening har upphovsrättsligt skydd. Den osäkerthet som gällt betr vad lagstiftaren menar har med utslaget i allt väsentligt undanröjts. RSK har kunnat hävda sitt skydd betr RSK-nummeranvändningen.

RSK-Ordföranden Frank Backman hälsar välkommen vid RSK:s jubileumslunch den 23 maj 1996. Tv om ordföranden ser vi Curt Eriksson, vice ordf i VVS-Fabrikanternas Råd, Bengt Göran Jarefors, VD i VVS-Tekniska Föreningen, Chefredaktören Ramon Fridén, VVS-Tidningen energi & miljö och Dagmar Larson, Sekreterare i VVS-Fabrikanternas Råd. Hitom ordföranden syns Göte Lindblom, tidigare VD för Rörbröderna och vice ordförande i Rörgrossistföreningen med RSK, VD Curt Wahlund, Föreningen med RSK samt Tommy Svensson, Försäljningschef i IFÖ Sanitär AB.

Vid RSK:s jubileumslunch den 23 maj 1996:
tv.Valdemar Kornstrand, VD i Värmematerial VVS AB och ledamot i Förenings- och RSK-styrelserna tillsammans med Ingmar Isaksson,tidigare Gustavsberg VVS och Hedersordförande i VVS-Fabrikanternas Råd.

SÅ LÅNGT ÄR TEXTENA HÄMTADE UR JUBILEUMSSKRIFTEN 1996. HÄR FÖLJER UTVECKLINGEN DÄREFTER:

1996 inleddes projektet CD ROM VVS där det i första hand var fråga om en samordning av RSK-basen och VVS-Fabrikanternas Råds produktdatabas på en CD ROM-skiva med arbetsnamnet Watergate. Syftet var att söka medverka till ett genombrott i den elektroniska produktinformationen. Skivan demonstrerades på Nordbygg & VVS i mars 1996. Någon skivutgivning blev emellertid aldrig aktuell. Istället följde ytterligare ett par interna testskivor. Vid årsslutet 1997 beslöts att bilda ett nytt bolag kallat VVS Information Data AB och då också med VVS-I, installatörerna, som intressent.

Bolaget skulle driva den samlade produktdatabasen med senaste teknik med utgångspunkt från bla RSK-basens informationer. Rörgrossisterna finansierade den nya produktdatbasen de närmaste två åren. Under 1998 har arbetet med att förfina den nya databasen kommit igång på allvar och syftet är att leverantörerna skall inregistrera och underhålla sina produktinformationer inkl de sk miljödeklarationerna.

RSK-nummersättningen fortsätter i det nya bolaget såsom förut. RSK-katalogen del I, Rör & Teknisk Armatur, kom ut i November 1999 och är enligt avisering den sista pappersutgåvan. Därefter så gäller elektroniska medier för den nya databasens informationer. Under 2002 skall leverantörerna själva via internet kunna ansöka om RSK-nummer och välja lediga nummer.

FÖRENINGEN HAR FYLLT 90 ÅR

Som Du kan läsa under ”Rötter” hade vi en rörgrosshandel igång i slutet av 18oo-talet. Redan 1909 bildades Svenska Rörkonventionen. Den omfattade då endast handel med sk smidda rör, dvs gängade stålrör, svarta och galvaniserade. Efter första världskriget utökades Rörkonventionens produktdomän till att omfatta även andra artiklar som smidda och aducerade rördelar, sanitetsporslin, badkar och sanitetsarmatur. Namnet ändrades då till Svenska Rör- och Sanitetskonventionen.

Senare inträffade upplösningar, ny- och ombildningar förknippade med branschens och ledets utveckling samt kartellagstiftningar. 1959 ägde den senaste föreningsombildningen rum och vi fick alltså Svenska Rörgrossistföreningen VVS. De två närmaste föregångarnas namn var Svenska Rörgrossistföreningen och Föreningen Svenska Rörgrossister.

1999 firade vi 90 år. Det finns anledning minnas direktörerna Wilhelm Dahl, Bröderna Dahl A/S, Gustaf Park, AB Park & Co och Nils Winkler, AB Wilh. Sonesson, som för 90 år sedan tog initiativet att bilda Svenska Rörkonventionen. Och det finns naturligtvis också skäl att minnas alla andra duktiga rörgrosshandlare – det går inte att låta bli att nämna Föreningens Förste Hedersordförande Lars-Erik Fosselius – som sedan dess sett till att vi haft bra föreningar som kunnat tillvarata ledets intressen i olika sammanhang.

2000-TALET

År 2000 blir RGF medlem i BEAST, Bygg- och Fastighetssektorns Elektroniska Standard.

År 2001. VVS Information Data ABs projekt med att göra ”VVS Portalen” till en e-handelsplats skrotas.

År 2003. Ägareförhållandena i VVS Information Data AB klargjordes. VVS Fabrikanternas Råd, VVS Företagen och RGF äger numera vardera 1/3 av aktierna i företaget.

År 2008. VVS Information Data AB renodlar sin verksamhet till att administrera och utveckla VVS-branschens gemensamma databas och identifieringssystem.

År 2009. Föreningen fyller 100 år, som firades i en värdig tysthet.

År 2010. Ägareförhållanderna i VVS Information förändras. VVS Företagen och RGF äger numera vardera 50 % av aktierna i företaget.


Källor:
Frode Rasmussen
Per Holms Byggnadsmaterialutredning 1947 – SOU 1955:49
Föreningsarkivet